”Framgång är att göra många små saker på rätt sätt.”

– Fernand Point

Kroppen – vår mäktigaste läkare

Vår kropp har en fantastisk förmåga att förebygga och läka sjukdomar – om vi ger den rätt förutsättningar: rätt näring, i rätt mängd, vid rätt tidpunkt.

Näringsforskaren Raymond Francis uttryckte det så här:

• En frisk kropp som får rätt näring förblir frisk.
• En frisk kropp som får bristande näring blir sjuk.
• En sjuk kropp som får rätt näring kan läka sig själv.

Han menade att det bara finns en enda sjukdom: celler som inte fungerar som de ska. Detta orsakas av två saker:

1. Celler får för mycket av något de inte ska ha.
2. Celler får för lite av det de behöver.

Åtgärdar vi detta, kan kroppen läka sig själv.

Näring, rytm och återhämtning

Har du fått diagnoser som cancer, autoimmun sjukdom eller typ 2-diabetes? Då har du sannolikt ätit för mycket av fel saker – och för lite av det din kropp faktiskt behöver.

I följande avsnitt förklarar jag hur du steg för steg kan ge kroppen rätt förutsättningar att läka.

Dygnsrytmen – kroppens inbyggda klocka

Allt levande – människor, djur, växter och till och med bakterier – styrs av en inre biologisk klocka: den cirkadiska rytmen. Den avgör när våra celler ska vila, jobba, rensa, förnya och reparera sig.

Forskning, som belönades med Nobelpriset 2017, visar hur avgörande dygnsrytmen är för vår hälsa.

Morgonljus – startskottet för hela kroppen

Våra ögon innehåller ljuskänsliga celler som känner av morgonljuset. När vi går ut på morgonen, signalerar dessa celler till hela kroppen att det är dags att börja dagen.

🕗 Tips: Gå ut i dagsljus minst 30–45 minuter före frukost. Det synkroniserar kroppens inre klockor.

Om du äter innan du varit ute i dagsljus skapas en intern ”jetlag”: magen tror det är natt medan du ger den arbete som om det vore dag.

Morgonljuset styr även kvällen

Trötthet på kvällen styrs av tidpunkten för när du först exponerades för dagsljus. Går du ut sent på dagen, aktiveras sömnrytmen sent – vilket förskjuter din insomning.

💡 Efter kl. 18: undvik blått ljus från skärmar och lampor. Använd hellre rödaktigt ljus eller gamla glödlampor med glödtråd.

Lägg dig mellan kl. 22–23 för att stödja kroppens naturliga återhämtning.

Rekommenderad läsning:
24-timmarskoden – av Satchin Panda

Sluta småäta – låt kroppen vila

De flesta äter 6–10 gånger per dag – vilket gör att matsmältningssystemet jobbar nästan dygnet runt. Då hinner kroppen inte med andra viktiga uppgifter som reparation och avgiftning.

Varje gång vi äter utsöndras insulin och tillväxthormonet IGF1 – särskilt av kolhydrater och animaliskt protein. Dessa näringsämnen göder även cancerceller. Därför väljer jag att ge kroppen fasta pauser.

🍽️ Jag äter tre måltider om dagen: frukost kl 10, lunch kl 14 och middag kl 19.
🕖 Utanför dessa tidpunkter är det bara vatten och medicin.

Melatonin och matsmältning

På kvällen producerar kroppen melatonin för att hjälpa oss att sova. Melatonin hämmar insulinproduktionen, vilket gör att blodsockret stiger om vi äter sent. Ännu en god anledning att avsluta dagens sista måltid i god tid före sänggående så att kroppen kan ägna sig åt alla livsviktiga funktioner som skall genomföras under nattsömnen. Celler och dess DNA skall repareras, slaggprodukter och gifter skall rensas ut och det skall städas upp i hjärnan.

Tidsbegränsat ätande – kroppens naturliga rytm

Att begränsa dagens ätfönster till 8–11 timmar har visat sig ha starka positiva effekter:

Under tiden matsmältning inte pågår har vi inget överskott på blodsocker och protein i blodet och i stället för att dela sig, reparerar sig celler i kroppen. Eftersom celler bara kan dela sig ett begränsat antal gånger fördröjs det allmänna åldrandet samtidigt som tillväxt av cancertumörer går långsammare. Ett tidsbegränsat ätande reducerar också väsentligt risken för de flesta autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och övervikt.

Det normala, och vad vi skapats för, är att enkelt kunna skifta mellan att skapa energi från glukos, dvs blodsocker, eller från fett lagrat i kroppen. Ett skifte som man inte skall märka av. Detta skifte sker på morgonen 10-12 timmar efter att man senast åt kvällen innan. Om du är hungrig när du vaknar och känner behov av att äta frukost före kl 10 så har din kropp mist förmågan att obemärkt växla över till fettförbränning. Du har blivit vad man kallar sockerberoende, borde väl egentligen heta blodsockerberoende.

🕘 Träna kroppen genom att förskjuta frukosten 30 minuter i taget tills du kan vänta till kl. 12 – utan hunger.

Tillämpar du en för kroppen anpassad dygnsrytm och ett tidsbegränsat ätande kommer du att vakna pigg och kry varje morgon och behöver varken kaffe eller fralla för att komma igång. Du kan utan att känna dig hungrig vänta med frukosten till 10-11 eller till och med kl 12 på förmiddagen eller hoppa över den helt.

Frukosten – inte alltid dagens viktigaste måltid

Jag vill påstå att den frukost som huvuddelen av befolkningen äter, späckad med snabba kolhydrater från mejeriprodukter, frukostflingor, smörgås, charkuterier, köpt juice, sötad sylt, frukt, mm, är nyttigare att hoppa över än att äta.

En frukost bestående av 3 dl naturell yoghurt med 50 g frukostflingor, en skiva rostat bröd med smör och ost, 1,5 dl köpt apelsinjuice och en kopp te eller kaffe låter som en ganska ordinär frukost. Men vet du vad? En sådan frukost innehåller en glukosmängd som motsvarar glukosen i 40-45 sockerbitar. Ja jag har räknat rätt och skrivit rätt och du läste rätt, 40-45 sockerbitar.

Rena raketbränslet för cancerceller och en näst intill optimal frukost för att utveckla diabetes typ 2. Den göder dessutom de dåliga tarmbakterierna och skapar mikroinflammationer i kroppen som anses vara orsaken till många cancerformer, autoimmuna sjukdomar och för den delen de flesta andra sjukdomar också. Sämre frukost får man leta efter, den skippar jag då jag vill må bra.

Att hoppa över en dålig frukost är bättre än att äta den.

Överbelastning.

Lider du av ständig trötthet, många gör det, så är den troliga orsaken till det att du äter för mycket snabba kolhydrater (socker och spannmål) och animaliska proteiner. Detta ger upphov till utbredda mikroinflammationer i hela kroppen, särskilt mage och leder, som kroppen får jobba med att läka. Klart att dina organ blir trötta om de får jobba övertid var dag med att ta hand om mat och läka inflammationer.

Tarmfloran – vårt osynliga immunförsvar

Tarmen är hem för biljoner bakterier som påverkar allt från humör till immunförsvar. De goda bakterierna älskar grönsaker och fibrer – men skadas av:

• Socker
• Spannmål
• Animaliska produkter
• Lektiner, naturliga gifter från vissa växter

God tarmhälsa är en grundförutsättning för hela kroppens funktion.

Våra goda bakterier i tjocktarmen bildar genom fermentering av växtfiber en typ av korta mättade fettsyror, 4-6 kolatomer. Dessa fettsyror tas upp i tarmen och används som energikälla. De har också positiva effekter i bland annat muskler, lever och hjärna. De finns inte i naturen men kan skapas genom att fermentera ett livsmedel.

🦠 Jag äter dagligen fermenterade livsmedel som kokosyoghurt, sojayoghurt, surkål och äppelcidervinäger.

Tarmbakterierna tillverkar också ett stort antal hormoner bland annat 80% av ”må bra” hormonet serotonin och dessutom huvuddelarna av utgångsmaterialet till vårt immunförsvar.

En grundförutsättning för att må bra är att äta en kost som gör att ”de goda” tarmbakterierna trivs och förökar sig och tränger undan ”de onda” tarmbakterierna. Goda tarmbakterier gillar att matas med de flesta grönsaker medan de onda gillar socker, spannmål och animalier.

Frågor eller synpunkter?

KONTAKT