Kapitel 1. Sjukmanskosten: När maten gör oss sjuka

Hur kommer det sig att vi i dag, trots mer tillgång till information än någonsin, ändå äter mat som gör oss sjuka? De flesta vet åtminstone i grova drag vad som är nyttigt och vad som inte är det. Ändå fortsätter vi att konsumera socker, raffinerade spannmål, mejeriprodukter, processat kött och ultraprocessade livsmedel i allt större omfattning.

Varför? Svaret är inte särskilt smickrande.

Livsmedelsindustrin har, i sin jakt på vinst, förvandlat något så grundläggande som mat till ett globalt experiment. Från råvaruproducent till butikshylla drivs alla led av samma mål: att maximera vinsten – inte hälsa. Konsumenten blir en ofrivillig försökskanin för nya tillsatser och processer som gör maten billigare att tillverka och mer beroendeframkallande, men näringsmässigt utarmad.

En onkolog jag känner privat sa så här en gång: ”Livsmedelsindustrin är en märklig bransch. Bilindustrin och TV-industrin tillverkar bättre och bättre produkter år för år medan livsmedelsindustrin tillverkar näringsmässigt sämre och sämre produkter år från år.”

Och han har rätt. Vi har nått en punkt där det i många livsmedel inte längre går att hitta spår av det de utger sig för att vara. Jag hade själv en burk guacamole i kylen under många år – av märket Santa Maria. När jag läste innehållsförteckningen upptäckte jag att den innehöll 1,5 % avokado. Resten var vatten, stärkelse och kemiska smakämnen. Det var alltså inte guacamole – som består av mosad avocado – det var en kemilåda.

Ändå överträffas det exemplet av något ännu värre: Big Pack-glass.

Traditionell glass görs av grädde, äggula och socker – men Big Pack innehåller bara sockret. Förutom det består den av vatten, kokosfett, salt och en rad tillsatser. Med några justeringar av smakämnena hade det lika gärna kunnat stå champinjonsoppa eller salladsdressing på förpackningen. För kroppen spelar det ingen roll – den känner inte igen det som föda.

Det här är vad jag kallar sjukmanskost – livsmedel som inte bygger upp vår hälsa utan bryter ner den. Maten som göder våra sjukdomar.

Kapitel 2 – Ultraprocessad mat: När industrin tar över tallriken

Vad är egentligen ultraprocessad mat? En enkel definition är: ett livsmedel där innehållsförteckningen innehåller något du aldrig skulle använda i ditt eget kök.

Forskare uppskattar att antalet bioaktiva ämnen i naturliga råvaror som frukt, grönsaker och örter överstiger 140 000 – varav många ännu inte är kartlagda. Dessa samverkar på komplexa sätt i kroppen. När vi ersätter dem med konstgjorda ämnen rubbas balansen i vårt matsmältningssystem. Resultatet blir oxidativ stress, mikroinflammationer och en miljö som gynnar cancerceller och autoimmuna sjukdomar.

Se i diagrammet nedan vad som händer med vanlig gul lök då den processas på olika sätt.

• I rå lök är de naturliga ämnena balanserade.
• Kokas löken så förändras dess sammansättning men relativt lite.
• Friteras löken så påverkas den av hög värme och tar upp frityrolja. Inte längre mat utan skräpmat som enligt forskarna inte bör ätas.
• Det sista stadiet är lökringar där både frityrsmet, värme och frityrolja tillförts och hela den naturliga balansen är nedbruten. Inte längre skräpmat utan enbart skräp, passar bättre i soptunnan än i våra magar.

Kroppen förstår inte längre vad den fått i sig. Vår tarmflora, utvecklad under miljontals år, saknar redskap för att hantera dessa nya kemikalier. Följden? Inflammation, insulinresistens, fetma, tarmproblem och i förlängningen – kronisk sjukdom och cancer.

De flesta livsmedel följer samma kurva som för lök. I vekligheten är kurvan ovan ett medelvärde för 50 000 analyserade livsmedel i USA.

Att bara ta bort tillsatt socker, fett och salt ur en ultraprocessad produkt ger ingen större positiv effekt då den samlade balansen mellan alla andra ingående ämnen ändå rubbats av andra tillsatta ämnen. Kroppen har svårt att känna igen varan som mat. Här nedan är ett utdrag av resultaten från Harvard.

Där det står ”Nötter” avses processade nötter såsom rostade, saltade, smaksatta, mm.

Där det står ”Sallad” avses sallader typ Rödbetssallad, Räksallad, mm.

Lägg märke till att vanligt matbröd är lika ultraprocessat som chips, muffins och kakor. Inte många som är medvetna om det.

Här är en video för den som vill tränga djupare ner i detaljer. Chris van Tulleken är en av de främsta forskarna som kämpar mot de stora livsmedelskoncernernas oansvariga användning av tillsatser.

Här är hans bok Vad vi äter…..

Det finns några enkla tips från forskare till den som vill undvika ultraprocessad mat.

• Laga din mat själv av färska råvaror.
• Ät inga livsmedel som har en innehållsförteckning.
• Ät inga livsmedel där du inte skulle äta det som står på innehållsförteckningen var för sig.

Ta ingredienserna i GB-glassen ovan och ställ dem var för sig framför en 10-åring och se vad som händer……

I kommande kapitel tittar jag närmare på hur vissa livsmedel som mejeriprodukter, raffinerade kolhydrater och vegetabiliska oljor påverkar vår kropp. Jag granskar kopplingarna mellan socker, insulin och cancer, samt varför många moderna sjukdomar kan spåras tillbaka till just vår kost

Oxidativ stress.

Då vi äter kött, mejeriprodukter, spannmål, socker och fett bildas det rikligt med ”fria radikaler” i kroppen, som bara kan neutraliseras med hjälp av ”antioxidanter”. Livsmedel som är rika på antioxidanter är grönsaker, bär, frukt och kryddor. Äter vi för lite av dem räcker antioxidanterna inte till för att neutralisera alla fria radikaler.

De fria radikalerna ansamlas i muskler och leder och ger upphov till mikroinflammationer, ”oxidativ stress” eller som man också säger en ”sur” miljö i kroppen. Vi ”rostar sönder” inifrån. I förlängningen leder detta ofta till autoimmuna sjukdomar, det egna immunförsvaret börjar angripa den egna vävnaden.

Resultatet är artros, artrit dvs ledgångsreumatism, reumatisk värk, psoriasis, tarminflammationer, MS, mm. Dessa tillstånd kan läka sig själva om man drar ner på eller utesluter konsumtionen av de livsmedel som orsakar den oxidativa stressen och neutraliserar den med ett stort intag av livsmedel rika på antioxidanter. Antioxidanter i tablettform verkar inte ha denna effekt och det äter jag inga.

De mikroinflammationer som den oxidativa stressen ger upphov till anses vara en av huvudorsakerna till att cancerceller bildas. De fria radikalerna kan skada cellernas DNA, störa celldelningen och därigenom förorsaka missbildade celler, mutationer, som genom förändrat DNA förlorat sin förmåga att ta upp syre och gått över till att skapa energi genom fermentering. Om denna missbildning också påverkar cellens förmåga att sluta dela sig liksom att dö så har en cancercell bildats. De flesta cancerformer växer relativt långsamt och det tar i regel 10 – 20 år innan en tumör är så stor att den upptäcks. Ibland går det fortare och ibland långsammare. Oxidativ stress eldar på.

Kapitel 3 – Mejeriprodukter: Vän eller fiende?

Mjölk har länge marknadsförts som ett av våra mest nyttiga livsmedel – särskilt för skelettets skull. Men vad säger egentligen forskningen? Vad händer i kroppen när vi dagligen konsumerar produkter från kor som är framavlade för att producera maximalt med mjölk?

Vi börjar med ett paradoxalt faktum: Länder med hög mjölkkonsumtion, som Sverige, har också högst förekomst av benskörhet. Detta är väl belagt i flera studier. Enligt en undersökning från 1990-talet var risken för lårbensbrott upp till 300 gånger högre hos svenska kvinnor än hos grekiska kvinnor – trots svenskarnas flitiga konsumtion av mjölk.

Förklaringen kan ligga i typen av kalcium i komjölk. Det tas upp i blodet, men kan inte användas effektivt för att bygga benmassa. I stället konkurrerar det ut kroppens naturliga kalciumupptag från tarmen. Resultatet? Hög kalciumhalt i blodet – men brist i skelettet.

Men det stannar inte där.

Mejeriprodukter, särskilt de som kommer från svenska kor, innehåller höga halter av kasein A1 – ett protein som i vissa studier kopplas till inflammation, autoimmuna reaktioner och cancer. Både Harvard och Karolinska institutet har rapporterat om kopplingar mellan hög mjölkkonsumtion och ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Hos kvinnor syns en särskilt tydlig riskökning.

”Mjölk orsakar en låggradig, kronisk inflammation i kroppen.” – Forskare vid Uppsala universitet

Det finns en tydlig koppling mellan intag av mejeriprodukter och prostatacancer och bröstcancer liksom andra cancerformer och det finns forskare som menar att mjölkproteinet kasein, är ett av de mest cancerframkallande livsmedel som finns. I vart fall den varianten av kasein, A1, som finns hos de kor vi har i Sverige.

Mjölk är mat för kalvar och optimerad för att en kalv snabbt skall växa upp och sedan gå över till att äta gräs. Förutom socker, proteiner och fett innehåller mjölk både tillväxthormonet IGF1 och östrogen. IGF1 gör att celldelning påskyndas vilket jag naturligtvis vill undvika då jag har cancerceller i kroppen. Att tillföra östrogen via komjölk låter inte heller så välbetänkt för de som har bröstcancer. Jag låter kalvarna få behålla och njuta av mjölken, så kan kanske jag samtidigt får njuta av ett längre och friskare liv.

Mjölk är också en dold källa till socker. Mjölk innehåller ungefär 5% laktos som bryts ner till glukos i vår mage och tarmar. En liter mjölk eller filmjölk ger då 50 gram glukos, yoghurt något mindre, vilket motsvarar glukosen i 28 sockerbitar. En smaksatt fruktyoghurt kan innehålla glukos motsvarande 50-60 sockerbitar per liter. Sån skräpmat äter jag inte. Laktosfri mjölk är inte lika med sockerfri mjölk. Vad man gör är att tillsätta enzymet laktas som omvandlar laktoset till glukos, en annan form av socker.

Min egen hållning är tydlig: Jag avstår helt från mejeriprodukter. Inget man måste äta! Om jag någon gång gör undantag, väljer jag ost från get eller får – och ser noga till att den verkligen är gjord på mjölk från dessa djur. Komjölksprodukter, särskilt svenska, undviker jag helt.

Vill du läsa mer? Sök gärna på nätet: ”Är mjölk skadligt?” – och granska källorna. Men var vaksam – många studier som påstår att mjölk är nyttigt är finansierade av mejeriindustrin.

Matfett. Mättat fett. Kolesterol.

Ingen livsmedelsgrupp har väl diskuterats så mycket som matfett. Diskussionen började på 1950-talet då en forskargrupp publicerade en studie som visade på att det fanns ett samband mellan högt intag av fett och hjärt-kärlsjukdomar.

Några år efter det att studien publicerats framträdde tre av forskarna och berättade att resultatet varit fejkat. Man hade utelämnat data som visade på motsatt resultat. För att rädda ansiktet så sa man att i vart fall var mättat fett farligt. Några belägg för detta fanns inte i den studien och finns inte heller i någon annan studie som jag har läst.

Diskussionen fortsatte på 1960- och 70-talet baserat på nya studier som i efterhand visat sig sakna grund för sina påstådda resultat. Trots detta lever myten kvar och myndigheter rekommenderar fortfarande att vi skall undvika fett, särskilt mättat fett och i stället äta enkel- eller fleromättat fett och undvika kolesterol. Jag har inte hittat en enda studie som visar att man skulle dö i förtid för att man äter mättat fett eller har ett högt kolesterolvärde. Tvärtom, befolkningen i de områden i världen där man lever längst, de blå zonerna, har ett betydligt högre kolesterolvärde än befolkningen i övrigt. Försök förklara det!

Att fett och kolesterol skulle innebära en ökad risk för åderförkalkning o hjärt-, kärlsjukdommar baserar sig fortfarande på den ryske läkaren Anitschkows studie från 1913 då han tvångsmatade kaniner med kolesterol i form av äggulor och studerade därefter graden av åderförfettning i djuren. Han kunde se att graden av åderförfettning stod i direkt proportion till mängden tillfört kolesterol. Men hallå!!! Kaniner är gräsätare och deras inre organ är inte anpassade för att äta fett eller kolesterol. Kaniner som lever vilt har inget mätbart kolesterol i blodet. Trots detta blev studien underlag för att acceptera kolesterol som en riskfaktor för åderförfettning hos människor! Hade jag dragit en sådan slutsats då jag läste statistisk analys på tekniska högskolan så hade jag blivit hemskickad utan examen.

Om min husläkare skulle föreslå mig att äta statiner för att sänka mitt kolesterol så så skulle jag säga ett bestämt ”NEJ”. Om du vill veta mer i denna fråga så läs gärna: ”Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin.” av doktor Ralf Sundberg och bilda dig en egen uppfattning. Statiner har i många fall allvarliga biverkningar och gör enligt Ralf mer skada än nytta. Här är en artikel i läkartidningen publicerad 2007 som tar upp samma ämne. Läkartidningen om fett och kolesterol.

Så sent som nu i september 2023 kom en forskarrapport från Karolinska där man följt 44 636 äldre personer, födda mellan 1893 – 1920, i upp till 35 år. Det fanns två markörer i blodet som var kännetecknande för de som levde längst och särskilt för de som blev över 100 år. Högt kolesterol och lågt långtidsblodsocker. Här är en länk till studien. Karolinska.

Den franska paradoxen. Befolkningen i södra Frankrike äter ungefär dubbelt så mycket mättat fett som Europas befolkning i övrigt och har betydligt lägre frekvens av hjärt- kärlsjukdomar. Hur förklarar man det?

Vill du läsa mer om studier om mättat fett kontra omättade fetter och kolesterol så finns en bra artikel här. Mättat fett.

Många olika fetter och oljor.

Nu blir det lite komplicerat men försök att hänga med…… eller så får du hoppa över. Eller lyssna på det här podinslaget med Agnes Wold.

Agnes Wold. Man ska inte gå runt och vara orolig för fett

Läs nu gärna vidare, skadar inte att veta vad man äter och varför.

Det finns en uppsjö med olika fetter och oljor och också flera olika sätt att benämna dem. Utan att gå för mycket ner i detaljer så består ett fett eller en olja (egentligen oljesyra) av ett antal kolatomer med en syragrupp i ena änden. Är oljesyran fast i rumstemperatur så kallar vi den ett fett är den flytande så kallar vi den en olja. Antalet kolatomer kan variera från 4 till 28, men ofta ett jämnt antal. Bindningen mellan kolatomerna kan vara antingen enkel eller dubbel. Om alla kolatomer har enkelbindningar mellan varandra så är fettsyran mättad och är kemiskt stabil. Finns det en dubbelbindning kallas den enkel-omättad, har den två eller flera dubbelbindningar kallas den fler-omättad. Ganska logiskt.

En fettsyra kan betecknas med antal kolatomer och antal dubbelbindningar. Stearinsyra som har 18 kolatomer men inga dubbelbindningar är mättad och skrivs då C18:0.

Oljesyra, som är huvudoljan i oliv- och rapsolja, har också 18 kolatomer men en dubbelbindning, och skrivs C18:1n9. Dubbelbindningen för en enkelomättad olja sitter alltid vid den nionde kolatomen från slutet, oberoende av antalet kolatomer. Därför benämns sådana oljor för omega-9. Omega är den sista bokstaven i det grekiska alfabetet och med omega-9 menas då den nionde från slutet. C18:1n9 utläses då: 18 kolatomer, 1 står för enkelomättad och 9 för att dubbelbindningen sitter vid nionde kolatomen från slutet, omega-9.

Linolsyra, som som också ingår i oliv- och rapsolja, har också den 18 kolatomer men med två dubbelbindningar och kallas då fleromättad och skrivs C18:2n6. Hos alla oljor med två dubbelbindningar sitter dubbelbindningarna vid kolatom sex och nio räknat från slutet och sägs då var en omega-6 olja. Så nu förstår du vad C18:2n6 betyder.

Linolensyra, som också ingår i oliv- och rapsolja, har 18 kolatomer och tre dubbelbindningar och är då en fleromättad olja och skrivs C18:3n3. Dessa tre dubbelbindningar sitter, ja gissa. Jo vid den tredje, sjätte och nionde kolatomen från slutet och eftersom den sista dubbelbindningen sitter på 3:e kolatomen från slutet sägs den då vara en omega-3 olja.

För att förvirra ytterligare så kan en olja med 18 kolatomer ha fyra dubbelbindningar t ex stearodinsyra som skrivs C18:4n3. Eftersom den dubbelbindning som sitter närmast slutet på kolkedjan sitter vid tredje kolatomen från slutet så sägs även denna olja vara en omega-3 olja.

Förvirrande. Ja. Nu finns det ännu fler oljor med 18 kolatomer, gammalinolensyra är en som skrivs C18 3n6 och som har tre dubbelbindningar men eftersom sista dubbelbindningen sitter vid 6:e kolatomen från slutet är också denna omega-6.

Du kanske förstår vart jag vill komma. Det finns totalt ett 30-tal olika oljersyror. Mättade, enkelomättade, fleromättade, omega-9, omega-6 och omega-3, kortkedjiga, medellångkedjiga och långkedjiga. Alla dessa har olika påverkan på vår kropp när vi äter dem och det går inte att generalisera och säga att den ena gruppen skulle vara nyttigare eller onyttigare än någon annan. De flesta matoljor och matfetter innehåller en salig blandning av olika oljesyror och det finns ingen praktisk möjlighet att i studier få fram vilka som skulle vara nyttiga eller onyttiga. Glöm att mättade fetter som grupp skulle vara onyttiga eller nyttiga likaså att enkel- eller fleromättade skulle vara nyttiga eller onyttiga. Var olja har sina egenskaper och olika påverkan på kroppen.

Generellt gäller att alla oljor och matfetter, även så olivolja, är mycket näringsfattiga sett till det höga kaloriinnehållet. Enklast är att avstå helt från att blanda dem i maten eller på smörgås. En matsked olivolja innehåller lika mycket kalorier som 500 gram broccoli eller ett kilo sallad. Jag tycker det är onödigt att fördärva en nyttig sallad med att hälla på tomma kalorier från olja.

Jag tycker det är ganska kusligt att reklam och marknadsföring lyckats få i stort sett en hel befolkning att hälla oliv- eller rapsolja på allt de skall äta. Helt i onödan. Själv äter jag i stället gärna hela oliver så får jag i mig både oljan, fiber och andrna nyttigheter samtidigt.

En kost baserad på grönsaker, som jag beskriver senare i detta dokument, innehåller tillräckligt med nyttiga fetter möjligen med undantag av DHA och EPA beroende på hur mycket fet fisk och skaldjur som ingår, se nedan. Vid tveksamhet så kan det vara en god ide att komplettera med en eller två teskedar torskleverolja om dagen. Själv tar jag Möllers Tran som tillskott varje dag.

Oliv och rapsolja.

Låter det välbekant att olivolja är en bra källa för nyttiga omega-3 och omega-6 fetter? Jag tillhör väl en av de få som inte fallit för den reklamen.

100 gram olivolja innehåller

• 74 gram omega-9 olja, ekelomättad olja
• 7 gram omega-6 olja, fleromättad.
• 0,7 gram omega-3!!!
• 14 gram mättat fett!!!

Inte många som vet om att olivolja innehåller 20 ggr mer mättat fett än omega-3 och inte står det i reklamen heller. Hur kunde man missa det?

Olivolja innehåller 10 ggr mer av det inflammationsdrivande omega-6 fettet än omega-3. Rekommendation från forskare är att inte äta något som innehåller en omega-6 mängd som är mer än 3 ggr omega-3.

Även om olivolja är näringsfattig i förhållande till kaloriinnehållet så finns där en del vitaminer, bland annat E-vitamin Nu råkar det vara E-vitamin av varianten alfa-tokoferol som i studier visat sig påskynda utveckling av cancer.

Som ni förstår så finns det ingen olivolja i mitt hem.

Bland forskare spretar åsikterna om olivolja åt alla tänkbara håll. Från mirakelolja till olja som skadar våra blodkärl och driver på inflammationer. Jag avstår som sagt från den då jag inte använder några tillsatta fetter i maten. Steker jag så gör jag det i smör eller kokosolja som båda tål höga temperaturer utan att brytas ner till giftiga restprodukter.

Om rapsolja tänker jag inte skriva mer än att den är ett ultraprocessat livsmedel och de livsmedlen undviker jag helt.

Mirakeloljorna DHA och EPA.

De omega-3 oljor som är nyttiga för oss människor är de långa omega-3 oljorna dokosahexaensyra (DHA, C22:6n-3) och eikosapentaensyra (EPA C20:5n-3). De finns inte i växtriket, alltså inte i oliv- eller rapsolja. De finns i huvudsak i fet fisk och skaldjur. Där ingår också ETA- och DPA- oljor. Det är dessa långa omega-3 fettsyror som vår hjärna till stor del består av liksom cellmembranet runt cellerna i hela kroppen. De finns först och främst i lax, sill, ansjovis, sardiner, makrill och skaldjur, förutsatt att de är vildfångade. Halten av dessa oljor är betydligt lägre i odlad fisk.

Den omega-3 olja som finns i olivolja och rapsolja har vi inte någon större nytta av även om en liten del kan omvandlas till DHA och EPA. Kvinnor är bättre på detta men en del studier har dock visat att omvandlingen från ALA till EPA och DHA inte är optimal och vill vi ha höga nivåer av dessa fettsyror i kroppen så bör vi äta dessa i form av fet fisk och skaldjur eller som tillskott.

MCT-olja.

En intressant olja är MCT-olja, medium chain triglyceride, dvs medellånga oljor. De intressantaste har 8 eller 10 kolatomer och finns bara som mättade fetter, C8:0 och C10:0. Det unika med dem är att de inte behöver brytas ner av matsmältningen utan tas upp av tarmen och går direkt ut i blodet. Levern ombildar dessa oljor till ketoner som våra celler direkt kan använda som bränsle. Detta ger en snabb energi utan att påverka blodsockret. De kan inte heller omvandlas och lagras in som fett i våra fettceller.

Värt att nämna är att alla fetter med fler än 12 kolatomer tas upp av tarmen men är för stora för att komma direkt in i blodet. De transporteras vidare av vårt lymfsystem och släpps ut i kroppspulsådern strax efter hjärtat. De långkedjiga fetterna DHA, EPA, m fl, kan då gå direkt till hjärnan, där de används, utan att passera levern och brytas ner där.

Kokosolja består till huvuddelen av mättat fett och en stor del av fettet i kokosolja är MCT-olja vilken jag gärna använder. Ger mycket energi utan att påverka blodsockret eller lagras in som fett i kroppen.

Cancerceller och blodsocker.

Till skillnad mot vanliga celler som skapar sin energi genom att med syre förbränna blodsocker eller ketoner så lever cancerceller på att jäsa socker utan närvaro av syre, fermentering. Denna process är relativt ineffektiv och en cancercell förbrukar betydligt mer socker än en vanlig cell. Genom att hålla blodsocker- och fruktosnivån på en låg nivå i blodet kan tumörtillväxten hämmas. Samtidigt som en cell går över till att skapa sin energi via fermentering har den förlorat sin förmåga att sluta dela sig. En normal cell delar sig bara om det finns plats för den medan en cancercell inte bryr sig om att det blir trängre och trängre runt om sig.

Den tyske läkaren och forskaren Otto Warburg fick 1931 nobelpriset i medicin för sin upptäckt att cancerceller lever på enbart socker och förbrukar upp till 18 gånger så mycket socker som en vanlig cell samt att tumörens tillväxt kan bromsas genom att hålla ner sockerhalten i blodet. Varför informerar inte sjukvården om det? Har tydligen fallit helt i glömska.

Vid den modernaste och detaljrikastre röntgen, PET-röntgen, injiceras radioaktivt glukos in i kroppen. Glukosen dras till cancerceller eftersom de förbrukar mer socker än övrig vävnad och kan då ses på röntgen. Så fenomenet att cancerceller förbrukar mer socker än vanliga celler kan ju inte vara helt obekant inom sjukvården.

Spannmål, ris och majs.

Spannmålsprodukter, ris och majs höjer blodsockernivån kraftigt. Ofta betydligt mer än vad rent socker gör. Vete är värst. Bröd, fullkornsbröd, kakor och viss pasta ligger ofta på ett glykemiskt index, GI, högre än rent socker. Dvs det påverkar blodsockret mer än rent socker. Jag undviker allt fabrikstillverkat eller hembakat matbröd, kaffebröd och kakor. Må heta fullkorn, surdeg, stenugn, mormors eller vad som, lika illa vilket som. Är näringsmässigt på samma nivå som smågodis och påverkar blodsockret mer än smågodis. Jag äter varken det ena eller andra.

En god regel för mig är att inte äta något processat livsmedel där jag inte skulle äta ingredienserna var för sig. Jag äter ju inte gärna vetemjöl, socker och smör var för sig men blandas de med varandra och ställs in i ugnen en stund så blir de en god kaka som jag förr i tiden gärna åt. Men inte numera, har ju insett att det inte är särskilt nyttigt.

För att själv få en uppfattning om hur olika livsmedel påverkar mitt blodsocker så har jag i fyra veckor gått med en blodsockermätare av den typ som diabetiker ofta har. Den registrerade mitt blodsocker var 15 minut dygnet runt. Jag experimenterade med olika livsmedel som jag normalt inte äter och kunde konstatera att en enda liten småkaka, skumbanan eller en frukt fick blodsockret att skjuta i höjden.

Åt jag en måltid med något som innehöll vetemjöl, t ex raggmunk, så fick mitt blodsocker och insulin lida av det i många timmar. Nu äter jag ju normalt inte raggmunk (även om jag tycker det är gott) men gjorde det för att testa.

Lektin.

Hört talas om lektin? Förväxla inte med pektin.

Lektin är proteiner som är växters naturliga skydd för att inte bli uppätet av insekter och djur. Lektinet är ett gift vars uppgift är att skada den som äter det så att man skall låta bli att äta växten. De flesta växter innehåller mer eller mindre lektin. Värst är svarta bönor där så lite som fyra torkade okokta bönor kan leda till allvarlig förgiftning. Genom att blötlägga och koka bönor så försvinner huvuddelen av lektinerna.

En lektin har du säkert hört talas om, gluten, som finns i vete, råg och korn, men det finns tusentals andra lektiner. De kan ge upphov till både inflammationer och allergier och leda till en läckande tarm som gör att osmält mat och tarmbakterier kan ta sig igenom tarmväggen och komma ut i blodet. Detta gäller inte bara för dem som är glutenallergiker utan gäller för alla även om man inte har några symptom.

Modernt vete innehåller upp till 20 gånger mer gluten än ursprungligt vete och borde enligt framstående forskare inte användas som människoföda. Gluten förstörs inte av uppvärmning och finns kvar i det färdiga bakverket.

Nu är inte gluten den värsta lektinen i vete. Det finns ett flertal och för att bara nämna några. Amylopectin-A som påskyndar åldrandet och ger en rynkigare hud. Vetegroddsagglutinin, WGA, av forskare ofta kallad ”den lille skitstöveln”.

WGA är en liten molekyl och tar sig utan problem igenom tarmen och ut i blodet. Där beter den sig bland annat som insulin och fäster på fettceller och får dem att omvandla blodsocker till fett. Det tråkiga med WGA är att det sitter kvar på fettcellen och får den att omvandla blodsocker till fett även då blodsockret är lågt. Att försöka banta samtidigt som man äter fullkorns vete är….. mission impossible. AGW gör att fettcellerna inte släpper från sig någon energi utan kroppen börjar bryta ner våra muskler för att få energi. Resultatet blir en liten viktminskning men bara genom en minskad muskelmassa med svaghet och trötthet som följd. 

AGW har också visat sig medverka till att blodsocker hindras att ta sig in i musklerna, främja inflammationer, ge upphov till antikroppar som kan ge allergiska reaktioner, tränga in i hjärnan och ge neurologiska problem såsom ADHD och andra bokstavskombinationer, stör DNA-replikationen, orsakar åderförkalkning genom att bidra till ett tjockare lager plack i våra blodådror, göra det möjligt för virus att ta sig in i våran kropp via magen, mm. 

Det finns flera studier som visar på att det finns en koppling mellan vetekonsumtion och Alzheimers liksom mellan vete och ADHD och andra bokstavsdiagnoser. Om det beror på själva vetet eller på ett höjt blodsocker är oklart. Den typen av studier man använder där man studerar en stor folkgrupp och undersöker vad de ätit under lång tid och vilka sjukdomar de råkat ut för kan aldrig bevisa något, bara visa att det finns en koppling, samband, mellan ett visst livsmedel och en sjukdom. Man kan aldrig vara säker på att sjukdomen inte orsakats av något annat.

Jag slutade äta vete, råg och korn någon gång på 1990-talet då jag läste om detta första gången. Jag har efter det ej heller bjudit mina barn och barnbarn på något som innehåller spannmål. Jag resonerar så här: Det är ju inte tvunget att äta spannmål för att må bra, så då tycker jag det är onödigt att ta risken.

Havre är fritt från gluten men innehåller en liten mängd andra lektiner. Innehåller dock många nyttiga ämnen och fiber men höjer tyvärr blodsockret. Äter inte det heller.

Socker, ris och spannmålsprodukter är mycket näringsfattiga i förhållande till sitt kaloriinnehåll. Att äta samma mängd kalorier i form av grönsaker ger mångfaldigt mer vitaminer, mineraler, antioxidanter och polyfenoler. Ett hekto vetemjöl innehåller fler kalorier än ett kilo grönsaker. Lätt att inse vad som är nyttigast att äta.

Att socker, spannmålsprodukter, ris och majs ökar på den oxidativa stressen  i kroppen som i sin tur befrämjar inflammationer, autoimmuna sjukdomar och cancer tål att upprepas. De är också huvudorsaken till diabetes typ 2.

För den som är intresserad rekommenderar jag att läsa boken Växtparadoxen av Dr Steven Gundry. Den boken sammanfattar på ett åskådligt sätt var näringsforskningen befinner sig idag.

Doctor Steven Gundry.

Dr Steven Gundry har en bakgrund som en av USA:s och världens mest meriterade hjärtkirurger och professor i ämnet. Flera av hans uppfinningar används runt om i världen vid komplicerade hjärtoperationer.

En unik händelse kom att radikalt förändra hans liv. En allvarligt hjärtsjuk person som skulle bypass-opereras vägrade dagen innan operationen att opereras. Patienten skickades hem och han förväntades dö inom några dagar. Några månader senare dök personen upp på kliniken till synes frisk och kry. På röntgen gick det ej längre att se några som helst spår av hans kransförträngningar. Vad hade hänt? Jo, patienten hade gått över till en kost helt baserad på grönsaker och uteslutit spannmål och animalier.

Steven Gundry slutade sin professur och tjänst som hjärtkirurg och gick över till att bota sina patienter med en förändrad kost och livsstil, med ypperliga resultat. Han har startat ett eget forskningsinstitut och är nu en av de främsta näringsforskarna i USA samtidigt som han botar sina patienter med hjärt- kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, diabetes typ 2, cancer, mm, med enbart omläggning av kost och livsstil. Han har mer än 20 år rad blivit utsedd som en av USA:s ”Top Doctors”.

Fiber från Fullkorn. Nyttigt, nonsens eller giftigt?

Våra tarmbakterier lever på att bryta ner växtfiber till ämnen som är grunden till vårt immunförsvar och mycket annat. Bland annat står tarmbakterierna för tillverkning av 80% av vårt ”må bra” hormon, serotonin. Att må bra och att ha en god hälsa bygger i grunden på att vi äter en näringsrik kost med mycket växtfibrer från grönsaker som får de goda tarmbakterierna att frodas.  

Det talas mycket om att fiber från fullkorn är nyttigt men jag har inte hittat eller läst om någon studie som visar att fiber från just spannmål har denna egenskap. Spannmålsproducenterna åker snålskjuts på de studier som visar att grönsaksfiber är nyttiga. Spannmålsfiber undviker jag helt. Den mesta reklamen om fullkornsbröd ser jag som rent nonsens.

Ett fullkornsmjöl består till 25% av skal och kärnor och 75% vanligt vitt mjöl. Nu är det inte detta som används i de flesta fullkornsbröd. Brödfabrikanter får kalla ett industribakat bröd för fullkornsbröd så länge 22% av mjölet som använts är fullkornsmjöl. Resten, 78%, kan vara vanligt vitt mjöl. Ett fullkornsbröd av vete består då till 95% av siktat vitt vetemjöl och 5% skal och kärnor. Hur kan dessa 5% skal och kärnor göra att något onyttigt blir nyttigt? Man behöver inte vara speciellt kunnig i näringslära för att förstå att detta är rent nonsens.

Samma myndighet som avråder från att äta bröd av siktat vetemjöl rekommenderar samma bröd som fullkornsbröd fast det till 95% består av siktat mjöl. Simsalabim! Man blandar i 5% skal och kärnor i vanligt vitt mjöl så blir det nyttigt? Tyvärr går många på den bluffen?

Det var ett stort framsteg inom kvarntekniken då man en gång i tiden lyckades skilja bort de skadliga skalen och kärnorna som man blev sjuka av. Vem är det som vridit klockan tillbaka?

Jag äter inga spannmål. På poMina tarmbakterier matar jag med fibrer från grönsaker och de tackar mig genom att utföra sitt arbete att producera för kroppen viktiga näringsämnen och hormoner och detta utan att knorra. Framstående forskare kallar fokuseringen på fullkorn för nonsens och dessutom giftigt.

Giftigt? Ja, det fett som finns i spannmålets kärna härsknar lätt och därför tillsätter man antioxidationsmedel till fullkornsmjöl. Dessa är ofta fenolerna butylhydroxianisol, E320, och butylhydroxitoluen, E321, som är höggradigt giftiga för människor. I kornens skal finns också ett flertal lektiner som kan skada vår tarm.

Kapitel 8 –Animaliskt protein och cancer: En osynlig risk?

Kött, fisk, ägg och mejeriprodukter är traditionella delar av många människors kost. De är rika på protein – ett näringsämne vi ofta lär oss är nödvändigt för hälsa och styrka. Men vad händer när vi får i oss mer protein än kroppen behöver – och framför allt när proteinet kommer från animaliska källor?

Flera forskare, däribland T. Colin Campbell, har pekat på en koppling mellan animaliskt proteinintag och uppkomsten av cancer, särskilt i kombination med ett högt blodsocker. I den välkända boken Kinastudien visas hur regioner med låg konsumtion av animaliskt protein också har lägre förekomst av cancer, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

”Proteinet från mjölk – kasein – är det mest cancerframkallande ämne jag testat.” – T. Colin Campbell

Proteinets roll i tumörtillväxt

För att en cell ska kunna dela sig krävs två saker: energi (blodsocker) och byggmaterial (aminosyror). Cancerceller är särskilt beroende av aminosyran glutamin, som finns i höga halter i animaliska proteiner. När vi äter kött, fisk eller mejeriprodukter, höjs glutaminhalten i blodet – och därmed tumörcellernas tillgång på bränsle.

Överskott av protein kan inte lagras i kroppen. Levern omvandlar det till glukos, vilket i sin tur höjer blodsockret – något cancerceller kan utnyttja. Samtidigt stimulerar höga insulinnivåer (som följer av proteinintag) celldelning. Kombinationen skapar en miljö som gynnar tumörtillväxt.

Charkuterier – klassat som cancerframkallande

Världshälsoorganisationen (WHO) har placerat processat kött – såsom bacon, korv och skinka – i samma riskgrupp som tobak och asbest. Det betyder att det finns övertygande bevis för att dessa livsmedel orsakar cancer.

”Varför står det inte på paketet: ’Korv dödar’?”

Du blir vad det du äter åt

Ett uttryck som blivit allt mer relevant i takt med att djurens foder ändrats. Dagens kycklingar matas med spannmål och soja – inte insekter, som de skulle ätit i naturen. Odlad lax får inte äta sin naturliga föda utan ges sojapellets som påverkar både näringsvärde och fettsyraprofil. Färgen skapas genom färgämnen i fodret. När vi äter dessa djur, äter vi indirekt det de ätit – och får i oss deras näringsbrister.

Min hållning

Jag har valt att undvika allt kött från nöt, gris, fågel och får, samt mejeriprodukter. Jag äter endast vildfångad fisk i begränsade mängder. Det är ett medvetet val – inte bara för miljön, utan för min hälsa. Jag vill inte göda mina cancerceller och jag vill ge min kropp en chans att reparera sig själv.

Vill du fördjupa dig mer i ämnet, rekommenderar jag Kinastudien av T. Colin Campbell. Den ger en vetenskapligt grundad och lättförståelig genomgång av hur kost kan påverka risken för sjukdom.

Sammanfattning

• Animaliskt protein – särskilt från mejeriprodukter – kan främja tumörtillväxt
• Glutamin och insulin stimulerar celldelning
• Överskott av protein omvandlas till blodsocker
• Charkprodukter är bevisat cancerframkallande
• Djurens föda påverkar köttets näringsvärde – och vår hälsa

---

Näringstäthet.

Ett forskarteam har graderat olika livsmedel och gett dem ett näringsindex för hur mycket näring de innehåller per kalori. Det näringsrikaste livsmedlet vi har är grönkål och det gav man index 1 000.

Den som äter huvuddelen av sina kalorier från den vänstra, gröna, kolumnen kan skatta sig lyckliga och förvänta sig att få ett långt och hälsosamt liv. De som äter huvuddelen av sina kalorier från den högra, röda, kolumnen har inte bara otur om de får cancer, någon (eller flera) autoimmuna sjukdomar eller diabetes typ 2. Det är mer eller mindre en naturlig följd av den kosten men drabbar naturligtvis inte alla. Hur vågar jag påstå det?

Jo, frekvens av cancer är betydligt lägre i Asien än i Europa och USA och i Asien äter man huvuddelen av sin kost av den typ av kost som finns i den vänstra kolumnen. Flyttar en asiat till Europa eller USA, där vi äter huvuddelen från den högra kolumnen, och börjar leva som en västlänning, så tar det en till två generationer så har de lika hög frekvens av cancer som vi har. Eftersom generna inte påverkas vid en flytt så måste detta bero på kost och livsstil. Även om cancer yttrar sig som en genetisk sjukdom så är nog orsaken i många fall en kost och livsstilsfråga.

Jag skuldbelägger ingen, det är inte ditt fel. Skulden får livsmedelsindustrin och myndigheter ta på sig som inte klarat av att ge en korrekt information om vad vi bör äta.

Men misströsta inte. Alla har ju mycket att vinna på att gå över till den vänstra gröna kolumnen. Vem var det som påstod att olivolja är nyttigt? Näst längst ner i tabellen. Tomma kalorier och hög andel inflammatorisk omega-6 fett i olivolja. Lika illa är det med rapsolja. Ett hårt processat livsmedel med mycket omega 6. Något som inte ingår i min kost.

Att äta en västerländsk kost med mycket kolhydrater samtidigt som man får behandling mot cancer är som att köra bil och gasa och bromsa samtidigt. Vad kommer att gå sönder först? Bromsen eller gasen?

Min ”Nej Tack” lista.

Efter allt jag läst har jag sammanställt en ”Nej Tack” lista över livsmedel jag inte äter om jag kan undvika. I Nej Tack-listan ingår några livsmedel även om de är gröna i näringstabellen ovan. Det beror på att de är rika på giftiga lektiner eller innehåller mycket socker.

Är jag bortbjuden eller ute på restaurang, jag älskar ju god mat, så gör jag naturligtvis undantag.

Jag säger ”Nej Tack” till:

Jag gissar att din kost till största delen består av de livsmedel som finns med i min ”Nej Tack” lista och frågar dig (eller mig): Vad återstår då att äta? Var lugn. Nästan alla livsmedlen i listan är livsmedel som tillkommit på de senaste århundradena och i många fall är de hårt processade. Det fanns ju mat att äta redan långt tidigare. Att jag tagit med dem i min ”Nej Tack” lista betyder inte att de är direkt skadliga att äta men att det finns indikationer på att de är onyttiga. Eftersom jag inte bedömer dem som oundgängliga har jag uteslutit dem.

Frågor eller synpunkter?

KONTAKT