3 Att aktivera kroppens egen förmåga att läka sig själv.
”Framgång är att göra många små saker på rätt sätt.” Fernand Point.
Vår kropp har en unik förmåga att ta hand om och läka många olika sjukdomar. En förutsättning för att den skall klara av det är att vi ger den rätt näring, i rätt mängd, vid rätt tillfälle.
Näringsforskaren Raymond Francis har sagt så här:
* En frisk kropp som får rätt näring, förblir frisk.
* En frisk kropp som får bristande näring, blir sjuk.
* En sjuk kropp som får rätt näring, kan läka sig själv.
Vidare säger han så här:
Det finns tusentals diagnoser på sjukdomar men egentligen finns det bara en enda sjukdom, nämligen: ”Celler som inte fungerar som de skall”. Detta beror på två orsaker: Antingen får cellerna för mycket av något de ej skall ha eller så får de för lite av vad de skall ha. Genom att åtgärda detta kan vi få kroppen att läka sig själv.
Kloka ord. Har vi fått cancer eller någon autoimmun sjukdom inklusive diabetes typ 2 så har vi sannolikt ätit för mycket av det vi inte skall äta och/eller för lite av det vi skall äta.
I det följande skall jag förklara hur vi kan åtgärda detta.
För att optimera kroppens egen förmåga att själv läka ut sjukdomar och förhindra att vi blir mer sjuka behöver vi först skapa en dygnsrytm som stämmer med vad vi skapats för, äta den kost som vi skapats för och äta maten vid rätt tidpunkt på dygnet.
Dygnsrytm. Den cirkadiska klockan.
Människor, djur, växter och till och med vissa bakterier och encelliga organismer har alla en inre klocka. Ett 24-timmarssystem som reglerar funktioner i alla celler så att de gör vad de skall vid rätt tidpunkt under dygnet.
Tre amerikanska forskare belönades 2017 med nobelpriset för deras upptäckt av denna cellernas 24-timmars rytm som kallas den cirkadiska klockan. Förutom 24-timmarsrytmen finns det också en månadsrytm och en årstidsrytm.
De flesta har väl rest väster- eller österut och upplevt en jetlag. Det tar några dagar upp till en vecka innan man anpassat sig helt till den nya tiden. Anledningen till att vi får jetlag är att 24-timmars rytmen störts och att de cirkadiska klockorna inte är synkroniserade varken med den nya tiden eller med varandra? De flesta cellers klockor har en 24-timmars cykel men är lite olika tröga att ställa om. Därför tar det några dagar till en vecka innan alla synkroniserats med den nya tiden om man reser till en annan tidzon.
Det som synkroniserar 24-timmarsrytmen är speciella celler i våra ögon som reagerar då de påverkas av det intensiva blåaktiga ljuset utomhus på morgonen. Då vi går utomhus första gången på dagen så talar dessa celler om för alla andra celler i kroppen att nu är det morgon och dagen har börjat. Tidpunkten för när allt som skall ske i kroppen under dagen och kommande natt triggas alltså av vid vilken tidpunkt vi går ut i dagsljuset första gången på dagen.
Om vi börjar dagen med att äta frukost innan vi gått ut i dagsljuset så kommer kroppen i olag därför att magen, tarmarna och levern får ta hand om mat medans kroppen fortfarande tror att det är natt. En självförvållad liten jetlag. Alltså ingen frukost förrän vi varit ute i dagsljuset, helst 30-45 minuter om vi vill må så bra som möjligt.
Klockan som styr när vi blir sömniga på kvällen aktiveras 12-14 timmar efter att ögonen utsatts för dagsljus första gången på dagen. Om vi väntar med att gå ut i dagsljuset till sen förmiddag eller lunch blir det svårt att somna på kvällen då insomningsklockan startas alldeles för sent och vi blir sömniga först vid midnatt.
En bra morgonrutin är därför att vakna mellan 6-7. Ta en morgonpromenad vid 8-tiden och först därefter äta frukost. Sedan är vi redo, att fyllda med energi, avnjuta dagen.
För att inte störa insomningen på kvällen skall vi efter kl 18 undvika det blåaktiga ljuset från datorskärmar, TV och ledlampor. Detta ljus kan lura kroppen att det är morgon igen. De flesta moderna skärmar, även TV, kan ställas in så att de visar ett rödare mildare ljus efter ett visst klockslag. Har du ledlampor eller spotlights så dra ner styrkan så långt som möjligt. Ett bra sätt att undvika blått ljus på kvällen är att använda den gamla sortens glödlampor med glödtråd i alla ljuskällor som är tända på kvällen. Helst nerdimmade till ett svagt rödaktigt ljus. Finns fortfarande att köpa på nätet. Gå till sängs mellan 22-23.
Vill du lära dig mer så läs boken: 24-timmarskoden : hur tajming av mat, sömn och träning ger effekter på hjärna, immunförsvar och vikt – av Satchin Panda.
Ständigt ätande.
Undersökningar har visat att de flesta människor stoppar i sig mat vid 6-10 tillfällen under dygnet. Detta gör att magen, tarmarna, levern, njurarna, mitokondrierna (cellernas egna små kraftverk) och andra organ, får jobba den största delen av dygnet med att ta hand om all föda, ofta till långt in på natten. Då kan andra viktiga funktioner i kroppen trängas åt sidan. Jag begränsar därför mitt ätande till 3 ggr per dag. Frukost, lunch och middag räcker gott och väl. Jag hoppar över all fika och andra mellanmål inklusive frukt. Tänker som så, att varje gång jag äter något som innehåller kolhydrater eller animaliska proteiner så göder jag också min cancer. Varför göra det?
Sista målet mat på kvällen avslutar jag minst 3 timmar före läggdags. Detta för att matsmältningen skall vara avslutad och kroppen skall kunna ägna sig åt alla livsviktiga funktioner som skall genomföras under nattsömnen. Celler och dess DNA skall repareras, slaggprodukter och gifter skall rensas ut och det skall städas upp i hjärnan. Om jag skulle ha ätit strax innan jag går och lägger mig får kroppen arbeta med matsmältning ytterligare 3-4 timmar innan den kan ägna sig åt sitt ordinarie nattskift. Risken är då stor att tiden inte räcker till och då man vaknar känner man sig inte helt utsövd även om man sovit 7-8 timmar.
Insomningshormonet melatonin gör att bukspotkörtelns utsöndring av insulin stryps, vilket leder till att blodsockret höjs till en ohälsosam nivå om man äter sent på kvällen. Ytterligare ett skäl till att inte äta sent på kvällen.
Då jag ätit min middag någon gång mellan 18-20 och dukat undan så är det färdigt med mat för den dagen. Efter detta är det bara vatten och medicin som är tillåtet.
Tidsbegränsat ätande.
Tidsbegränsat ätande innebär att vi begränsar tiden mellan första och sista målet mat på dagen till mellan 8-11 timmar. Det har i flera studier visat sig ha en mycket positiv inverkan på kroppen på flera sätt. Optimalt är att äta all mat inom ett tidsfönster på 8-9 timmar men redan en begränsning till 11 timmar ger en stor vinst.
Framför allt så bromsas det naturliga åldrandet och de som är överviktiga brukar snabbt minska i vikt. Under tiden matsmältning inte pågår har vi inget överskott på blodsocker och protein i blodet och i stället för att dela sig, reparerar sig celler i kroppen. Eftersom celler bara kan dela sig ett begränsat antal gånger fördröjs det allmänna åldrandet samtidigt som tillväxt av cancertumörer går långsammare. Ett tidsbegränsat ätande reducerar också väsentligt risken för de flesta autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och övervikt.
Efter 10-12 timmar utan mat så börjar depåerna av blodsocker att bli tömda och kroppen går succesivt över till att använda fett som bränsle. En förmåga som många människor idag har förlorat då kroppen ständigt matas med ett överskott på kolhydrater och proteiner.
Det normala, och vad vi skapats för, är att enkelt kunna skifta mellan att skapa energi från glukos, dvs blodsocker, eller från fett. Ett skifte som man inte skall märka av. Detta skifte sker på morgonen 10-12 timmar efter att man senast åt kvällen innan. Om du är hungrig när du vaknar och känner behov av att äta frukost före kl 10 så har din kropp mist förmågan att obemärkt växla över till fettförbränning. Du har blivit vad man kallar sockerberoende, borde väl egentligen heta blodsockerberoende.
Se det så här. Du går till affären och köper frukost. När du ätit så lägger du in den överblivna maten i kylskåpet för att äta upp den nästa morgon. Nästa morgon går du till butiken igen och köper ny mat i stället för att använda det du sparade från dagen innan. Om du upprepar detta gång efter gång så kommer kylskåpet att bli överfullt. Det är vad du gör med dina fettdepåer, de växer och växer. Till slut har du blivit överviktig och kanske också fått diabetes typ 2. När du sedan försöker gå ner i vikt så hittar inte din kropp nyckeln till hur man öppnar fettdepåerna och tömmer dem på energi. ”Kylskåpet” har gått i baklås. Kroppen har vants av med att förbränna fett när den ständigt matas med nya kolhydrater. En förmåga som måste tränas upp igen.
En bra träning för att använda fett som bränsle är att successivt gå över till ett tidsbegränsat ätande så att kroppen får förbränna fett varje dag. Flytta fram tiden för frukosten på morgonen med 30 min vecka för vecka tills du kan vänta med frukosten till kl 12:00. Utan att känna någon hunger.
Tillämpar du en för kroppen anpassad dygnsrytm och ett tidsbegränsat ätande kommer du att vakna pigg och kry varje morgon och behöver varken kaffe eller fralla för att komma igång. Du kan utan att känna dig hungrig vänta med frukosten till 10-11 eller till och med kl 12 på förmiddagen eller hoppa över den helt.
Men vänta nu! Frukosten sägs ju vara dagens viktigaste måltid. Kan man hoppa över den?
Javisst, jag vill påstå att den frukost som huvuddelen av befolkningen äter, späckad med snabba kolhydrater från mejeriprodukter, frukostflingor, smörgås, charkuterier, köpt juice, sötad sylt, frukt, mm, är nyttigare att hoppa över än att äta. Kroppens energidepåer räcker utan problem fram till sen förmiddag eller lunch utan du skall besväras av någon hunger. Detta så länge du inte fördärvar dygnsrytmen med att starta med kaffe och fralla eller andra snabba kolhydrater innan du varit utomhus på morgonen.
En frukost bestående av 3 dl naturell yoghurt med 50 g frukostflingor, en skiva rostat bröd med smör och ost, 1,5 dl köpt apelsinjuice och en kopp te eller kaffe låter väl som en ganska ordinär frukost. Men vet du vad? En sådan frukost innehåller en glukosmängd som motsvarar glukosen i 40-45 sockerbitar. Ja jag har räknat rätt och skrivit rätt och du läste rätt, 40-45 sockerbitar.
Detta är enligt många forskare raketbränsle för cancerceller och en näst intill optimal frukost för att utveckla diabetes typ 2. Den göder dessutom de dåliga tarmbakterierna och skapar mikroinflammationer i kroppen som anses vara orsaken till många cancerformer, autoimmuna sjukdomar och för den delen de flesta andra sjukdomar också. Sämre frukost får man leta efter, den skippar jag då jag vill må bra.
Lider du av ständig trötthet, många gör det, så är den troliga orsaken till det att du äter för mycket snabba kolhydrater (socker och spannmål) och animaliska proteiner. Detta ger upphov till utbredda mikroinflammationer i hela kroppen, särskilt mage och leder, som kroppen får jobba med att läka. Klart att dina organ blir trötta om de får jobba övertid var dag med att ta hand om mat och läka inflammationer.
Att bli tröttare och stelare med åren är väl till viss del naturligt, men att inte orka gå en långpromenad på 8 – 10 000 steg eller inte utan möda ta sig upp ur en fåtölj är nog mer en följd av kost och livsstil (bekvämlighet) än av ålder så länge du inte passerat de 90, är rörelsehindrad eller råkat ut för någon olycka. Se på befolkningen i de blå zonerna (mer om det längre fram) som utan problem vandrar runt i bergen och vallar sina får och getter även efter att de fyllt 100. Våra förfäder vandrade 15-20 km var dag utöver de vardagliga sysslorna. Detta är vad vi är skapta för.
Vår tarmflora.
Bakterierna som finns i vår tarm har stor påverkan på vårt mående och hur resten av kroppen fungerar. Hur det går till har länge varit okänt, men med nya analysmetoder har kunskapen ökat snabbt de senaste åren.
Vi vet idag att lektiner, som är naturliga växtgifter i bland annat frukt, spannmål och baljväxter, skadar vår tarmvägg och slemhinnan som den är klädd med, resultatet är en läckande tarm och sådant som skall vara kvar i tarmen kan ta sig in i kroppen.
Våra goda bakterier i tjocktarmen bildar genom fermentering av växtfiber en typ av korta mättade fettsyror, 4-6 kolatomer. Dessa fettsyror tas upp i tarmen och används som energikälla. De har också positiva effekter i bland annat muskler, lever och hjärna. Olika personer har olika mycket och olika typer av dessa fettsyror, vilket hänger ihop med vilka bakterier man har i tarmen och vad man äter. Dessa korta fettsyror, som är nödvändiga för att vi skall må bra, finns inte i naturen men kan skapas genom att fermentera ett livsmedel. Själv äter jag kokosyoghurt, sojayoghurt, äppelcidervinäger och surkål så gott som dagligen.
Tarmbakterierna tillverkar också en hel räcka hormoner bland annat 80% av ”må bra” hormonet serotonin och dessutom huvuddelarna av utgångsmaterialet till vårt immunförsvar.
En grundförutsättning för att må bra är att äta en kost som gör att ”de goda” tarmbakterierna trivs och förökar sig och tränger undan ”de onda” tarmbakterierna. Goda tarmbakterier gillar att matas med de flesta grönsaker medan de onda gillar socker, spannmål och animalier. Så, jag tar väl hand om mina goda tarmbakterier och matar dem med rikligt av grönsaker.
Om en mage reagerar på vissa grönsaker så beror det sannolikt inte på grönsaken utan på att de bakterier som skall ta hand om dem flyttat ut ur sitt hem, tjocktarmen, för att de fått för lite näring. Efter hand som andelen grönsaker i kosten ökar kommer de att flytta in igen och som tack ge en väl fungerande tarm och kropp.
