Fetter

Det finns en uppsjö med olika fetter och oljor och också flera olika sätt att benämna dem. Utan att gå för mycket ner i detaljer så består ett fett eller en olja (egentligen oljesyra) av ett antal kolatomer med en syragrupp i ena änden. Är oljesyran fast i rumstemperatur så kallar vi den ett fett är den flytande så kallar vi den en olja. Antalet kolatomer kan variera från 4 till 28, men ofta ett jämnt antal. Bindningen mellan kolatomerna kan vara antingen enkel eller dubbel. Om alla kolatomer har enkelbindningar mellan varandra så är fettsyran mättad och är kemiskt stabil. Finns det en dubbelbindning kallas den enkel-omättad, har den två eller flera dubbelbindningar kallas den fler-omättad. Ganska logiskt.

En fettsyra kan betecknas med antal kolatomer och antal dubbelbindningar. Stearinsyra som har 18 kolatomer men inga dubbelbindningar är mättad och skrivs då C18:0.

Oljesyra, som är huvudoljan i oliv- och rapsolja, har också 18 kolatomer men en dubbelbindning, och skrivs C18:1n9. Dubbelbindningen för en enkelomättad olja sitter alltid vid den nionde kolatomen från slutet, oberoende av antalet kolatomer. Därför benämns sådana oljor för omega-9. Omega är den sista bokstaven i det grekiska alfabetet och med omega-9 menas då den nionde från slutet. C18:1n9 utläses då: 18 kolatomer, 1 står för enkelomättad och 9 för att dubbelbindningen sitter vid nionde kolatomen från slutet, omega-9.

Linolsyra, som som också ingår i oliv- och rapsolja, har också den 18 kolatomer men med två dubbelbindningar och kallas då fleromättad och skrivs C18:2n6. Hos alla oljor med två dubbelbindningar sitter dubbelbindningarna vid kolatom sex och nio räknat från slutet och sägs då var en omega-6 olja. Så nu förstår du vad C18:2n6 betyder.

Linolensyra, som också ingår i oliv- och rapsolja, har 18 kolatomer och tre dubbelbindningar och är då en fleromättad olja och skrivs C18:3n3. Dessa tre dubbelbindningar sitter, ja gissa. Jo vid den tredje, sjätte och nionde kolatomen från slutet och eftersom den sista dubbelbindningen sitter på 3:e kolatomen från slutet sägs den då vara en omega-3 olja.

För att förvirra ytterligare så kan en olja med 18 kolatomer ha fyra dubbelbindningar t ex stearodinsyra som skrivs C18:4n3. Eftersom den dubbelbindning som sitter närmast slutet på kolkedjan sitter vid tredje kolatomen från slutet så sägs även denna olja vara en omega-3 olja.

Förvirrande. Ja. Nu finns det ännu fler oljor med 18 kolatomer, gammalinolensyra är en som skrivs C18 3n6 och som har tre dubbelbindningar men eftersom sista dubbelbindningen sitter vid 6:e kolatomen från slutet är också denna omega-6.

Du kanske förstår vart jag vill komma. Det finns totalt ett 30-tal olika oljersyror. Mättade, enkelomättade, fleromättade, omega-9, omega-6 och omega-3, kortkedjiga, medellångkedjiga och långkedjiga. Alla dessa har olika påverkan på vår kropp när vi äter dem och det går inte att generalisera och säga att den ena gruppen skulle vara nyttigare eller onyttigare än någon annan. De flesta matoljor och matfetter innehåller en salig blandning av olika oljesyror och det finns ingen praktisk möjlighet att i studier få fram vilka som skulle vara nyttiga eller onyttiga. Glöm att mättade fetter som grupp skulle vara onyttiga eller nyttiga likaså att enkel- eller fleromättade skulle vara nyttiga eller onyttiga. Var olja har sina egenskaper och olika påverkan på kroppen.

Generellt gäller att alla oljor och matfetter, även så olivolja, är mycket näringsfattiga sett till det höga kaloriinnehållet. Enklast är att avstå helt från att blanda dem i maten eller på smörgås. En matsked olivolja innehåller lika mycket kalorier som 500 gram broccoli eller ett kilo sallad. Jag tycker det är onödigt att fördärva en nyttig sallad med att hälla på tomma kalorier från olja.

Jag tycker det är ganska kusligt att reklam och marknadsföring lyckats få i stort sett en hel befolkning att hälla oliv- eller rapsolja på allt de skall äta. Helt i onödan. Själv äter jag i stället gärna hela oliver så får jag i mig både oljan, fiber och andra nyttigheter samtidigt.

En kost baserad på grönsaker, som jag beskriver senare i detta dokument, innehåller tillräckligt med nyttiga fetter möjligen med undantag av DHA och EPA beroende på hur mycket fet fisk och skaldjur som ingår, se nedan. Vid tveksamhet så kan det vara en god ide att komplettera med en eller två teskedar torskleverolja om dagen. Själv tar jag Möllers Tran som tillskott varje dag.