5 Vad jag äter.

Friskmanskost: Att äta sig fri från sjukdom

Det som har påverkat min hälsa allra mest är nog inte vad jag har börjat äta – utan vad jag har slutat äta.

Min kost idag bygger på färska, ekologiskt odlade grönsaker, främst sådana där den ätliga delen växer ovan jord. Jag kallar den för Friskmanskost. Frukt har jag i stort sett uteslutit eftersom den moderna frukten innehåller alltför mycket socker.

Jag fokuserar istället på näringsrika grönsaker, bär och nötter — rika på vitaminer, antioxidanter, mineraler och polyfenoler. Dessa stimulerar våra tarmbakterier, bygger kroppen med rätt näringsämnen. Vissa av dem har till och med visat sig kunna få tumörer att gå tillbaka. Mer om det längre fram

Varför ekologiskt?

Färska, ekologiskt odlade grönsaker innehäller ofta 2-3 gånger mer näringsämnen än konventionellt odlade. Det är ingen slump. De växer långsamt i naturligt gödslad jord, utan konstgödsel eller besprutning, vilket gör att växten själv måste producera skyddande ämnen – ämnen som ofta är hälsosamma för oss människor.

”Den oroande sanningen är den, att de livsmedel – frukter, grön- och rotsaker och spannmål – som nu odlas på miljontals hektar mark, och som inte längre innehåller tillräckligt mycket av vissa nödvändiga näringsämnen, svälter oss – oavsett hur mycket vi äter av dem.”
— USA:s kongress, senatsdokument 74-264, år 1936.

Fundera en stund på vad det betyder – och tänk på hur jorden mår idag, 90 år senare. Hur mycket näring finns kvar idag i odlad jord och i våra livsmedel? Mycket lite visar det sig – det är mest tomma kalorier.

Mitt val av grönsaker

Jag fokuserar som sagt på grönsaker där hela den ätliga delen växer ovan jord: broccoli, grönkål, blomkål, vitkål, rödkål, brysselkål, spenat, purjolök, sparris och olika sorters sallad. Hit räknar jag även alla löksorter och färska kryddor.

Däremot undviker jag tomater (förutom fruktköttet), paprika, gurka, zucchini och aubergine. Dessa är egentligen frukter och hör till släktet nattskskuggväxter vilka innehåller hög halt av naturliga växtgifter – lektiner – ämnen som kan skada tarmen. Samma gäller bönor och linser, som jag väljer bort trots att tryckkokning kan minska lektininnehållet. Det finns tillräckligt med annat att äta.

Jag prioriterar färgstarka grönsaker – rödlök istället för gul lök, rödkål framför vitkål – eftersom färgerna ofta speglar innehållet av hälsofrämjande växtämnen.

Rotfrukter – med eftertanke

Rotfrukter som morot, rödbeta, sötpotatis och potatis har sin lilla plats – men jag undviker dem nykokta eftersom de då får högt glykemiskt index. Jag föredrar dem avsvalnade efter kokning och en natt i kylen då har deras glykemiska index sänkts. Går utmärkt att värma igen.

Min hemmagjorda bärsylt

Varje vecka kokar jag egen sockerfri sylt av frysta, ekologiska bär. Jag blandar 7–8 olika sorter, låter dem tina, kokar upp och häller upp på burk. Ett par , tre matskedar om dagen – mest till frukost – ger mig nyttigheterna från många bärsorter i ett enda svep.

Grönsaks- och fruktjuice – medvetet extrakt

De nyttiga ämnena i grönsaker, bär och frukter är ofta inneslutna i fibrer som kroppen inte alltid kan bryta ner. För att maximera näringsupptaget använder jag en juicemaskin av hög kvalitet – en så kallad slow juicer (Angel 8500) – som krossar fibrerna och pressar ut växtens näringsinnehåll.

1 kg grönsaker ger 6–7 dl juice – motsvarande 3–4 kg råa grönsaker i näringsvärde. Det är ett kraftfullt sätt att ge kroppen överskott på polyfenoler och antioxidanter. Idag dricker jag ca 4 dl grönsaksjuice och 1,5 dl fruktjuice dagligen. Trots fruktsockret visar mina blodprover på mycket god blodsockerbalans (HbA1c kring 30–32).

I grönsaksjuicen inkluderar jag de grönsaker jag nämnt ovan plus citroner, färsk ingefära och granatäppelkärnor samt färska kryddor. Fruktjuicen inkluderar granatäpple, kiwi, apelsin, citron, äpple, päron, ingefära och bär. Genom att kombinera flera sorter får jag ett brett spektrum av näringsämnen som aktivt motverkar cancer.

Fermenterade livsmedel.

Fermenterade livsmedel är en naturlig del av min kost: kokosyoghurt, soyayoghurt, surkål, kimchi och äppelcidervinäger. Inte för bakteriernas skull – de flesta dör i magsäcken – utan för de nyttiga restprodukter som bildas vid fermentering, bland annat kortkedjiga fettsyror.

Växtämnen som bekämpar cancer: Vad naturen kan göra som läkemedel inte kan

Forskningen kring mat som medicin växer snabbt, och i framkant står läkare och forskare som William Li – en av världens mest meriterade forskare inom området. I sin internationellt uppmärksammade bok Ät dig frisk (Eat to Beat Disease) visar han hur vissa livsmedel inte bara är hälsosamma – de kan faktiskt bekämpa sjukdom, inklusive cancer, ibland effektivare än vissa cancermediciner.

Den svenska upplagan av boken verkar för tillfället vara slutsåld, men finns som e-bok och är tillgänglig som vanlig bok på många bibliotek i Sverige. Jag rekommenderar varmt att läsa den. Den sammanfattar på ett lättillgängligt men vetenskapligt sätt hur vår kropp samverkar med ämnen i maten vi äter.

Granatäpple.

Granatäpple är rikt på polyfenoler, inklusive ellaginsyra och punicalaginer, som har visat sig ha anti-cancerogena egenskaper. Studier på män med proststacancer har visat att granatäpple kan hämma cancercellstillväxt och inducera apoptos (programmerad celldöd) hos prostatacancerceller. Jag äter kärnorna från ett halvt till ett helt granatäpple om dagen, en del som juice.

Gurkmeja+svartpeppar.

Jag använder dagligen ca 1 matsked gurkmeja i pulverform, blandat med finmalen svartpeppar. Piperinet i pepparn ökar upptaget och effekten av gurkmejans aktiva ämne kurkumin mångfaldigt.

Grönt te.

Grönt te, särskilt av typen Sencha Uchiyama från Japan – ekologiskt odlat – innehåller höga halter EGCG – epigallokatekin gallat – ett av ca 200 ämnen i grönt te som påverkar flera cancermekanismer. Jag dricker två till tre koppar per dag, låter det dra i 10 minuter vid 100°C och använder ca 5 gram te per kopp.

Broccoli och grönkål

De kanske mest potenta grönsakerna i min kost. Broccoli och grönkål är rika på sulforafan, ett ämne som aktiverar kroppens egna avgiftningssystem och påverkar gener kopplade till cancerförsvar. Jag äter 200–300 gram dagligen, helst rått.

Svamp

Maitake, shiitake, ostronskivling och champinjoner (eko) innehåller betaglukaner och andra bioaktiva ämnen som stärker immunförsvaret och hämmar tumörtillväxt. Jag äter 25–50 gram dagligen.

Vitlök

Två till tre pressade klyftor vitlök varje dag är en självklar del av min kost. Vitlök har visat sig ha både antibakteriella, immunstärkande och cancerhämmande egenskaper.

Mörk choklad

Jag unnar mig 25 gram mörk ekologisk choklad (70–90 % kakaohalt) varje dag – både för smakens och polyfenolernas skull. Kakao har visat sig öka antalet stamceller i blodet vilket underlättar kroppens läkning av skador.

Färska och torkade kryddor

Rosmarin, oregano, timjan, mynta, basilika och kanel – jag blandar och växlar mellan dem dagligen. Flera av dessa har visat sig ha antiinflammatoriska och cancerhämmande egenskaper.

Finns en hel del i boken: Anticancer: ett nytt sätt att leva. av David Servan-Schreiber samt i boken: Foods to Fight Cancer. av Richard Beliveau, Denis Gingras. Fast allra mest i boken Ät dig frisk.

Sekundära växtämnen med cancer hämmande effekt.

Växtens egna skydd – vårt försvar mot cancer

Växter står själva inför ständiga hot från bakterier, svamp, UV-strålning, ohyra och att bli uppätna. För att överleva har de utvecklat ett avancerat kemiskt försvar – och det är just dessa ämnen som, när vi äter dem, kan ge oss kraftfulla hälsofördelar. Flera av dessa så kallade sekundära växtämnen har i studier visat sig ha cancerhämmande effekter.

Quercetin

Quercetin är ett flavonoid med dokumenterade antioxiderande och antiinflammatoriska egenskaper. I kombination med ett lågt kolhydratintag har det visat sig kunna bromsa tumörtillväxt och minska spridningen av cancer. Det finns naturligt i rödlök, gräslök, lingon, aroniabär och svarta vinbär – och kan även tas som kosttillskott.

Resveratrol

Resveratrol verkar genom att påverka ett protein i cancerceller som styr cellens överlevnad. När detta protein blockeras, går cellen i apoptos – den självdör. Resveratrol finns i bland annat rödvin, men för att nå terapeutiska nivåer krävs ett tillskott, då mängden i vin är mycket liten.

Salvestrol

Ett mindre känt men högintressant ämne. Salvestroler är växtämnen som bildas när växter försvarar sig mot svampangrepp. Det unika med salvestrol är att det kan aktiveras av ett enzym som endast finns i cancerceller – inte i friska celler. Det gör att salvestroler kan bekämpa cancer utan att skada omgivande vävnad. De finns i många ekologiska frukter, bär, grönsaker och kryddväxter.

Sulforafan

Ett kraftfullt svavelhaltigt ämne som förekommer naturligt i korsblommiga grönsaker – särskilt i broccoli, grönkål, blomkål och brysselkål. Sulforafan aktiverar kroppens avgiftningsenzymer och har visats kunna bromsa cancertillväxt i både djur- och cellstudier.

Kroppens fem försvar mot cancer: Hur vi skyddar oss inifrån

Vi föds med ett inneboende skydd mot cancer. Våra kroppar har utvecklat fem huvudsakliga biologiska försvarssystem, som alla går att stödja genom rätt kost. Att förstå dessa system är avgörande för att förebygga – och i vissa fall behandla – cancer.

1. Angiogeneshämning

Cancer behöver blodkärl för att växa. Genom att hämma nybildningen av blodkärl (angiogenes) kan vi svälta ut tumören. Vissa växtämnen – däribland EGCG från grönt te och resveratrol – har visat sig kunna blockera just denna process.

2. Aktivering av stamceller

Kroppen reparerar sig själv med hjälp av stamceller. Viss mat kan stimulera denna regenerativa förmåga. Kakao, blåbär och grönt te har i forskning visat potential att öka stamcellsaktivitet.

3. DNA-reparation

Skadat DNA är en central orsak till cancer. Kroppen har ett eget reparationssystem, som kan stärkas av ämnen i bland annat bär, broccoli och nötter. Quercetin och sulforafan spelar nyckelroller i detta.

4. Stöd till tarmfloran

Tarmfloran styr inte bara matsmältningen – den påverkar immunförsvaret, hormoner och inflammationsnivåer. En rik och varierad tarmflora minskar risken för cancer. Fiberrik kost från grönsaker och bär ger tarmbakterierna näring att producera skyddande ämnen.

5. Förstärkt immunförsvar

Ett alert immunförsvar känner igen och eliminerar cancerceller i tid. Mat som innehåller betaglukaner som svamp, C-vitamin, D-vitamin, samt kryddor som gurkmeja och ingefära, kan modulera och stärka immunförsvaret.

Jag har sammanställt en lista över livsmedel som i studier visat sig ha en positiv inverkan på dessa fem försvarssystem. Finns också som en pdf om du vill skriva ut den. ”Vikt” visar hur många av de fem försvarssystemen som respektive livsmedel påverkar.

I kolumnen ”Dag” har jag markerat vilka av livsmedlen som jag äter dagligen. Övriga livsmedel med vikt 2 eller högre försöker jag äta någon eller några gånger i veckan

I kolumnerna ”Grönsaksjuice”, ”Fruktjuice” och ”Sylt” har jag markerat vilka livsmedel som i huvudsak ingår i respektive av dessa.

Livsmedel	Vikt	Dag	Grönsaks juice	Frukt juice	Sylt
Gröt te	5	x
Grönsaksjuice	5	x
Fruktjuice	5	x
Egen sylt	5	x		x
Tranbär	5				x
Grönkål	4	x	x
Broccoli	4	x	x
Tomater	4	x
Granatäpple	4	x	x	x
Blåbär	4				x
Björnbär	4				x
Plommon	4			x
Valnötter	4	x
Pistaschnötter	4	x
Cacao	4	x
Rödvin	4	x
Rödkål	3			x
Gurkmeja	3	x
Hallon	3				x
Jordgubbar	3				x
Körsbär	3				x
Mango	3			x	x
Pak choi	3		x
Äpplen	3			x
Päron	3			x
Aprikoser	3	x
Persikor	3
Rosmarin	3
Kaffe	3
Sojabönor	3
Sojamjölk	3	x
Sojayoghurt	3	x
Musslor	3
Olivolja	3
Oliver	3
Blomkål	2	x		x
Morötter	2		x
Vitkål	2		x
Kiwi	2			x
Apelsin	2			x
Citron	2		x	x
Druvor	2
Bambuskott	2
Kin bladselleri	2
Timjan	2		x
Oregano	2
Kapris	2
Nyponpulver	2	x
Svarta bönor	2
Vita bönor	2
Champinjoner	2
Shiitake	2
Macadamia	2
Mandlar	2	x
Pinje	2
Cashew	2
Pekannötter	2	x
Röding	2
Ansjovis	2
Lax	2
Makrill	2
Sardiner	2
Linfrö	2
Sötpotatis	2
Svart te	2
Spenat	1	x
Lök	1	x
Kokosyoghurt	1	x
Rucola	1		x
Selleri	1		x
Brysselkål	1		x
Kålrot	1
Sparris	1		x
Surkål	1	x
Vitlök	1	x
Romanesco	1
Gojibär	1
Aroniabär	1	x
Sultanrussin	1
Acerola	1
Nektariner	1
Blodgrape	1
Vattenmelon	1
Kikärtor	1	x
Kantareller	1
Korallticka	1
Gröna bönor	1
Hasselnötter	1	x
Paranötter	1	x
Tonfisk	1
Hälleflundra	1
Kaviar stör	1
Kummel	1
Ginseng	1
Basilika	1
Mejram	1
Kanel	1
Mynta	1
Salvia	1
Jasminte	1

Medelhavskosten – inte bara olivolja och rödvin

Min nuvarande kost, som bygger på grönsaker som växer ovan jord, liknar i mycket den ursprungliga medelhavskosten – men med några viktiga skillnader: jag undviker spannmål helt och dragit ner på animaliska produkter.

De flesta har hört talas om medelhavskost, men få vet vad den egentligen innebär. Den har lite att göra med den italienska pizzan, pastan eller den spanska skinkan och hårdosten vilka vi ofta förknippar med södra Europa. I själva verket är dessa livsmedel så långt från medelhavskost som man kan komma.

Begreppet ”medelhavskost” myntades efter att forskare under 1950-talet studerade befolkningen på de grekiska öarna Kreta och Ikaria. Här levde människor längre och friskare än i resten av Europa. Forskarna drog slutsatsen att en viktig faktor var maten – och gav den namnet medelhavskost.

Kärnan i kosten var:

• Grönsaker, rotfrukter, bär och baljväxter
• Get- och fårost, nötter, frukt och olivolja
• Fisk och skaldjur då och då
• Ägg och fågel i små mängder

Vad som inte ingick:

• Rött kött
• Charkprodukter
• Komjölksprodukter
• Socker
• Vetemjöl
• Stora mängder andra spannmål

---

De blå zonerna – där människor lever längst

Det finns ytterligare fyra-fem platser i världen där människor lever ovanligt länge och håller sig friska högt upp i åldrarna. Dessa områden kallas blå zoner – efter den blå spritpenna forskaren Dan Buettner använde för att ringa in dem på en karta.

Trots geografiska och kulturella skillnader delar dessa blå zoner flera gemensamma drag i sin livsstil:

• Kosten är växtbaserad, rik på fiber från grönsaker och rotfrukter.
• Fettet kommer från naturliga källor, ofta MCT-fetter från getprodukter eller kokosnötter
• De lever enkelt, ofta isolerat, med små resurser.
• De rör sig dagligen, inte genom träning – utan genom ett liv i rörelse.
• De fortsätter vara aktiva livet ut, pension är ett okänt begrepp.

Men kanske mest anmärkningsvärt: det som förenar dem är inte bara vad de äter – utan vad de inte äter.

• De äter inte, eller bara i mycket små mängder:
• Kött, fågel eller ägg
• Mejeriprodukter från ko
• Spannmål – särskilt vete
• Raffinerat socker

Det väcker en tanke: Kanske är det viktigare att utesluta det som gör oss sjuka, än att ständigt söka efter mer av det som ska göra oss friska?

Nordiska kostråd – ett steg framåt, men inte hela vägen

Lite kuriosa i sammanhanget: de nya nordiska kostråden som publicerades 2024, efter åratal av arbete och med hundratals kostexperter involverade, har i stort sett landat i något som liknar den ursprungliga medelhavskosten. Det är positivt.

Men det finns viktiga skillnader. De inkluderar fortfarande fullkornsprodukter, kött och mjölk – vilket inte fanns i den mat som serverades på Kreta eller Ikaria under 1950-talet. Jag vågar påstå att lokalbefolkningen där, utan vetenskaplig vägledning, ändå åt klokare än våra moderna kostråd lyckats formulera.

De mest framstående forskarna inom näringslära och åldrande är ovanligt eniga: den som vill leva länge och hålla sig frisk bör äta en kost baserad på den ursprungliga medelhavskosten – utan dagens tillägg av processade spannmål, kött eller mejerier.

Av de forskare vars arbete jag tagit del av är det ingen som själv äter kött, fågel, mejeriprodukter, socker eller spannmål. Några använder olivolja, andra föredrar MCT-olja. Flera av dem tar till och med metformin – en diabetesmedicin – i låg dos varje dag, trots att de är helt friska, enbart för att hålla sitt blodsocker så lågt som möjligt. Det säger en hel del om hur centralt blodsockret är för långsiktig hälsa.

Ketogen kost – när kroppen bränner fett istället för socker

Ketogen kost innebär att man äter så lite kolhydrater att kroppen ställer om sitt bränslesystem: från att använda blodsocker till att i stället förbränna fett. Det är ett naturligt tillstånd som våra förfäder ofta befann sig i – särskilt under tider då maten var knapp.

När blodsockret sjunker signalerar kroppen till fettcellerna att släppa ut fett – triglycerider – i blodet. Levern omvandlar detta fett till ketoner, små vattenlösliga partiklar som är ett rent och effektivt bränsle som både kroppen och hjärnan kan använda. Till skillnad från vanliga celler kan cancerceller inte använda ketoner – de är beroende av glukos (och till viss del glutamin) för sin tillväxt. Det gör ketogen kost särskilt intressant i cancersammanhang.

Min egen tillämpning

Jag äter vanligtvis en lågkolhydratkost, men går med jämna mellanrum in i ketos under några veckor åt gången. Under dessa perioder fördelar jag kalorierna ungefär så här:

• 75 % fett
• 10 % protein
• 15 % kolhydrater

Det mesta av fettet kommer från växtbaserade källor som kokos, nötter och avokado – inga animaliska produkter, inget spannmål.

Många blir förvånade över att det går att äta 75 % fett – men det är enkelt. Kokosyoghurt har över 90 % fett, avokado över 85 %, nötter kring 70 %. Jag äter aldrig rent fett (med undantag för MCT-olja och torskleverolja), men väljer naturliga, fettrika livsmedel.

MCT-olja – nyckeln till snabb ketos

MCT-olja (Medium Chain Triglycerides) består av fettsyror med 8–10 kolatomer som absorberas direkt via tarmen till levern, där de snabbt omvandlas till ketoner. Det påverkar inte blodsockret och kan inte lagras som kroppsfett.

Tvärtom: när ketonhalten i blodet ökar signalerar kroppen att det saknas energi – vilket får fettcellerna att frisätta mer fett. MCT-olja hjälper alltså kroppen att förbränna både det fett du äter – och det fett du har lagrat.

Källor till MCT-fett:

• Kokosolja
• MCT-olja (renad)
• Fårost och getost

Ketos utan ketogen kost? Ja, det går.

Det finns sätt att uppnå ketos utan att strikt följa en ketogen diet. Ett av de mest kraftfulla är tidsbegränsat ätande – så kallad intermittent fasta.

Om du inte äter något under 12–14 timmar (t.ex. från 20.00 till 10.00), börjar kroppen successivt gå över till att bränna fett. Jag kombinerar detta med morgonpromenader på 7 000–8 000 steg innan frukost, vilket gör att jag varje morgon växlar till ketonförbränning – utan att vara på strikt ketogen kost.

---

Ketogen kost och cancer – en rationell strategi

Cancerceller klarar sig inte utan blodsocker. De har ofta en trasig ämnesomsättning och kan inte använda ketoner som bränsle. Genom att sänka blodsockret och samtidigt höja ketonnivåerna kan man skapa en metabolisk miljö där cancerceller svälter – men friska celler frodas.

Det finns dokumenterade fall där personer med cancer lyckats stoppa – och i vissa fall tillbakabilda – sin sjukdom genom strikt ketogen kost, ibland kombinerat med fasta.

Vill du lära dig mer så läs Steven Gundrys bok: Ketokoden och hur du knäcker den!.

Här är en video med Dr Steven Gundry som berättar om sina senaste rön om ketokost. Det han beskriver är ganska komplicerat och nog lite svårt att förstå om man inte har lite baskunskaper. Mycket intressant för den initierade.

Något att fundera över kring vad vi äter!

I Världshälsoorganisationen WHO:s kostråd står inget om att vi skall äta kött, fågel, fisk eller skaldjur. Inte heller att vi skall äta mejeriprodukter eller ägg. Inte heller någon form av spannmål, varken fullkorn eller annat.

År 2015 klassade WHO charkuterier som cancerframkallande och placerades i samma grupp som tobak och asbest. Vidare klassade WHO rött kött, nöt, gris och lamm, som sannolikt cancerframkallande. Det är ovanligt att WHO pekar ut en viss varugrupp så exakt som man här gjort.

Är det en slump eller livsstilsfråga att de flesta cancerformer är 10 ggr vanligare i Europa och USA än i Asien. Om en person från Asien flyttar till väst och anammar vår livsstil så ökar den personens risk till samma som den vi har.

Ägg är ett embryo för att bilda en kyckling! Fyllt av näring för snabb tillväxt och tillväxthormoner. 

Komjölk är mat för kalvar! Samma här, fyllt med näring för en snabb tillväxt och tillväxthormoner. Inte vad cancerceller behöver.

Tro inte på vad någon annan säger speciellt inte i TV och tidningar och tro inte på reklam. Ta själv reda på det du vill veta i facklitteratur. En god regel är att inte äta något som du ser på reklamen i TV eller tidningar. Du blir förmodligen vilseledd.

Utsläppen att odla vegetarisk mat är bara en tiondel av att föda upp köttdjur med samma näringsinnehåll. Ca 70% av den säd du ser på åkrarna används som djurfoder.

Om man ställer hela jordens befolkning på en våg så skulle den visa ungefär 350 miljoner ton. Om vi ställer alla vilda djur på vågen skulle den visa 70 miljoner ton. Om vi ställer alla tamdjur, boskap och sällskapsdjur, på vågen skulle den visa ca 700 miljoner ton. Tala om onödig miljö- och klimatpåverkan.

Andel protein, kolhydrater och fett i dieten.

Det är lätt att tro att en kost baserad på grönsaker och bär skulle ha brist på protein, fett och viktiga mineraler. Så är naturligtvis inte fallet. Nedan finns en länk till en sammanställning av vad jag äter en normaldag. Detta varierar naturligtvis en hel del dag för dag men sammanställningen ger en bra bild av innehållet av mängden protein, kolhydrater och fett samt andel kalorier från dessa. Mycket siffror för den som vill granska noga. Annars räcker det att se på den vänstra kolumnen och nedersta raden. Finns både som pdf och som excel om du själv vill fylla i din mat och se resultatet.

Av nedersta raden framgår att av det totala kaloriinnehållet kommer 25% från kolhydrater, 63% från fett och 12% från protein.

Kroppens basbehov av protein ligger på ca 5% av kalorierna men rekommendationen är ca 10% för att med säkerhet täcka alla behov. Min kost innehåller 12% protein, alltså en god marginal.

Kroppens behov av fett ligger också i storleksordningen 5-10%. Kosten innehåller 63% fett, mestadels från kokos-yoghurt och nötter, en god marginal det också.

Kolhydrater kan vi faktiskt leva utan att äta, men det inte praktiskt möjligt.

En läkare ifrågasatte om jag får i mig tillräckligt med kalcium då jag inte äter mejeriprodukter. En beräkning visar att jag får i mig ca 1 600 mg/dag vilket är dubbelt så mycket som den rekommenderade minsta mängden per dag som är 800 mg.

De dagar jag äter en mer ketogen kost så kommer 15% från kolhydrater, 75% från fett och 10% från protein. Finns som pdf och excel nedan.

Intressanta videor.

Frågor eller synpunkter?

KONTAKT